Bättre tider

Jaha, då var det dags att erkänna sig ursusel på att blogga igen då. Det verkar som att det går i vågor det där med att skriva dagbok så att många kan läsa den. Att skriva dagbok för mig själv är inga problem, men det är ju lite känsligt med vad jag ska dela med mig av och inte. Ibland går munnen lite väl mycket på mig kan jag tycka och det är ju inte alltid bra. Men jag kan ju alltid göra ett försök och så får vi se hur länge det räcker - en vecka, en månad, ett år.

Idag har varit en sådan där prutt-dag igen. Jag har känt mig allmänt urusel sen strax innan lunch och fram. Jag avskyr sådana dagar. Det kan räcka med att ett barn gör ett ljud lite för länge enligt min smak för att jag ska flippa ur inombords och hyperventilera för att inte ställa mig upp och skrika: SLUTA FÖR FAN! För det är ju inte så värst trevligt eller pedagogiskt. Alls. Och vart ligger då problemet? Jo, hos mig. Så långt har jag kommit i mig själv att jag kan inse att problemet ligger hos mig och inte hos alla andra. Jag har också kommit så långt att jag verkligen analyserar och funderar kring vad som händer och vad jag kan göra annorlunda nästa gång. Jag tycker att barnen på jobbet har börjat knuffas och brottas väldigt mycket. Inte så att de bråkar med varandra, men knuffas och brottas vilket påverkar andra barn - jämnåriga som inte vill vara med men som hamnar i vägen och mindre barn som tror att det är ok att bete sig så och inte förstår att det är lek. Dessa lekar slutar ju även alltid med att någon från leken eller utifrån skadar sig eller så börjar barnen att bråka på riktigt. Tydligen är det mycket Ninja och Star wars som barnen tittar på och spelar nu och självklart blir de påverkade av detta. På grund av all is som täcker vår mark så har vi inte så många valmöjligheter på eftermiddagarna och det slutar med att vi leker på vår gård, som inte är speciellt stor. Jag har slitit mitt hår länge över att barnen är så vilda och beter sig illa, inte lyssnar och så vidare. Så idag fick jag nog och började fundera. Det jag kom fram till var - barnen kanske är uttråkade av att leka på denna lilla gård. Barnen kanske skulle behöva mer spelrum och mer vuxenledd aktivitet. Det har varit svårt under en period på grund av väglag och personalbrist, men snart kommer det bättre tider. Jag har förslag som jag har knåpat fram i mitt huvud. Jag ska dela med mig till kollegor och se om mina förslag låter lika bra för dem som i mitt huvud. Jag hoppas det. Jag tror nämligen att det skulle ge barnen (och oss vuxna) lite mer kvalitet på eftermiddagen och göra att barnen får roligare och att vi vuxna slipper tjata, gnälla och känna oss som kärringar. Vilket jag gör ofta, och jag tror att många av kollegorna skulle hålla med om.

Sköönt med sol som skiner och värmer oss trots larvig kyla denna morgon. Minus 20 grader när jag klev upp!