måndag 15 oktober 2012

Jenga

Jenga är ett spel som förmodligen alla har spelat. Efter att ha sett ett avsnitt ur vår favorit serie - The big bang theory - blev jag sugen på att köpa hem spelet. För några helger tog vi oss därför en tur till leksaksaffären och köpte spelet. När vi skulle spela blev vi förvånade över att stavarna var så små. Som vi mindes det skulle spelet vara stadigare på något sätt. Men det blev en lång och spännande match. Det verkade till slut som att jag skulle få ge vinsten till sambon, men så gick jag och vann ändå. YES!



"10 saker jag hade velat säga till 14-åriga Sanna".

Jag har nu passerat 25 och jag kan tänka tillbaka på den tiden då jag gick i högstadiet och i gymnasiet. Högstadiet var inte en tid jag uppskattade. Då var jag ganska missnöjd med mig själv och livet. På gymnasiet blev det bättre, men jag var fortfarande väldigt ostabil. Tänk om jag kunde få berätta några saker för mig själv när jag befann mig där och då. Saker som jag inte visste då, men som jag vet nu.

1. Sanna. Om några år kommer du att stå i ett hörn på "bykrogen". Där kommer en kille med det häftigaste leendet du någonsin sett säga Hej till dig. Släpp honom aldrig. Aldrig!

2. Sanna. Det kommer att finnas tjejer som kommer pressa dig att följa med ut i natten för att hälsa på några killar några kvarter bort. Följ med! Det kommer att bli vänner för livet.

3. Sanna. Du kommer att söka en högskolelinje om data. Kör på det, men håll ögonen öppna för andra vägar.

4. Sanna. När du inser att data inte var din grej, tänk på det som du alltid tänkt på. Att arbeta med barn. Våga. Sök lärarlinjen!

5. Sanna. När det är som tuffast, kämpa på. Att arbeta med barn kommer att visa sig vara bland det bästa du gjort. Du kommer att lära dig så mycket av dem. Så mycket om livet. När du har det som bäst - njut. När det är som tuffast, tänk - allt löser sig.

6. Sanna. Jag vet att det är tufft att ha pösiga kläder, alltid svettas, ha problem med hyn och trassligt hår. Jag vet att det är tufft att känna sig ful och tjock. Men snart kommer du att börja simma och då kommer du att bli mer tillfreds med din kropp. Och du kommer att kunna stå i en provhytt och få känna dig lite snygg när du provar kläder. Så ta dig till simhallen i snö och slask. Det är värt det!

7. Sanna. Jag vet att du har svårt för att prata med människor, hitta vänner och vara social. Åren kommer att ge dig mer självförtroende och du kommer att tro mer på dig själv, bara du aldrig ger upp!

8. Sanna. Jag vet att det är tufft med snask och mat och alltid tänka på vad du äter. Du kommer att gå igenom en period då du kommer att träna mycket och äta bra och sund mat. Ta vara på det. När en vän sen berättar något för dig, en natt på en Finlandskryssning, lyssna på henne. Det kommer att ändra hela ditt sätt att se på saker och ting.

9. Sanna. Det finns sidor hos dig själv som jag vet att du inte tycker om. Försök inte att radera dem, det kommer inte att gå. Kämpa istället för att acceptera dig som du är och fokusera på dina bra sidor. Dem har du många av, även om du inte insett det än.

10. Ge aldrig upp! Sluta aldrig drömma! Men se till att alltid stå stadigt med fötterna på jorden. Det kommer en människa in i ditt liv en dag som lär dig just detta.


lördag 13 oktober 2012

Yoga

Jag har sen en tid fått upp ögonen för yoga. Jag prövade det för länge sen i en grupp, men det var inget för mig. Nu gör jag det hemma med hjälp av en cd-skiva. Jag blir mycket lugnare efter ett yoga-pass och det är skönt att andas på "rätt sätt". Jag brukar stänga dörren om mig, släcka ner, tända ljus och blunda så mycket jag kan. Det är otroligt avslappnande! Nu har jag även införskaffat mig en yogamatta som gör att jag inte får så ont i ländryggen när jag gör övningar då jag ligger ner...


fredag 12 oktober 2012

Middag hos Amelie och Frexan

Förra fredagen var vi bjudna på middag hos min kollega Amelie och hennes sambo Frexan. Vi bjöds på trerätters - mycket god mat. Det blev en hel del dricka och mycket sällskapsspel. Vi hade tur som fick skjuts in till stan och hem igen. Jag var inte så stadig när jag klev in i bilen på väg hem. Några minnesluckor senare fnissar jag mig i säng och vaknar sedan på lördagen och mår allmänt pyton. Då ställer jag mig den frågan som jag alltid ställer mig dagen efter en hel del alkohol: Varför? Herregud varför? Det är ju aldrig värt det, men tänk att man glömmer det så lätt. Jag har dock märkt att jag mår otroligt mycket sämre efter att ha druckit alkohol om jag har jobbat hela dagen innan. Har jag jobbat en hel dag och sen dricker alkohol går det alltid åt h-vete. Annars brukar jag ta det bättre. Det är tur att det går ett par veckor mellan gångerna... Det var hur som helst en mycket lyckad kväll med många skratt!


Husdjur på kattvinden...

Det hela började för några veckor sedan. Jag hörde ljud från övervåningen, typ prassel eller liknande. Sambon sa då att jag inbillade mig och sen glömdes det bort. Sen började även sambon höra ljud. Ljud som rörde sig mellan golvet och taket mellan under- och övervåning. Rester från gnag och spillning avslöjade inkräktarna. Vi hade fått oinbjudna husdjur! Råttfällor lades ut på kattvindarna och inom några dagar kom den första smällen. Det var en liten, grå mus som fastnat i fällan. Suget efter Polly charter kanske blev för starkt! Dagen efter fångades mus nummer två. Sambon har redan hört att det finns minst en till som rör sig om nätterna och vi hoppas att även den fastnar i fällan. Tydligen är detta inte så ovanligt, men har man som vi aldrig bott i hus tidigare blir det ju en överraskning. Jag är inte direkt överförtjust, men antar att jag ska vara glad så länge de stannar på kattvindarna. Vi får se om vi lyckas fånga en till och om det sen finns fler. Vi kanske får jaga råttor hela vintern. Men vi kommer ju hålla oss varma i alla fall!


torsdag 11 oktober 2012

Thaibåten

Då jag har en allergi mot jordnötter så har jag alltid undvikit allt som har med asiatisk mat att göra. Vi har lagat lite asiatiska rätter hemma, men jag har aldrig ätit det på restaurang. Det har berott på att jag varit så rädd för att det ska trilla ner spår av jordnötter i den mat jag beställer. Folk har kallat mig larvig, men jag har varit så rädd. För ett tag sedan firades en vän till mig som fyllt 25 år. Hon valde att äta middag på thaibåten. Jag valde att följa med, men tänkte inte äta tillsammans med de andra från början. Jag insåg till slut att jag inte kunde strunta i att äta och beställde en rätt. Jag var livrädd hela tiden och började känna efter så mycket att jag nästan fick svårt att andas. Maten var god och jag överlevde upplevelsen. Jag är stolt över att jag vågade, samtidigt som jag inte skäms för min rädsla. Min allergi är så kraftig så jag anser mig fri att känna den rädslan. Kvällen blev i alla fall lyckad och det var en trevlig middag med gott sällskap!


onsdag 10 oktober 2012

Sommar?

Nu har jag varit sådär dålig på att skriva nu igen. Det har varit mycket jobb, mycket sjukdom och alldeles för lite ork. Det är ingen idé att jag lovar att bättra mig då jag med största sannolikhet kommer att ha fler sådana uppehåll från bloggen. Men nu ska jag försöka uppdatera lite om läget...

Idag var jag ute i skogen med mina Knyttebarn och har samling om hösten.
Följande scenario utspelar sig:

Jag: vet ni vilken årstid det är nu?
Pojke: sommar.
Jag: brukar det oftast vara varmt eller kallt på sommaren?
Pojke: varmt.
Jag: vad brukar man ha på sig då?
Pojke: t-shirt och shorts.
Jag: och det är sommar nu?
Pojke: Ja.

Vi sitter alltså i en svinkall skog (trots solglimtar) med lager på lager av kläder. Men visst är det väl ändå sommar? Jag tror att jag ska fokusera lite på årstiderna med barnen. Hösten och vintern innan jullovet och vår och sommar nästa termin. Blir skoj!