![]() |
| Jag och den första ballongen jag någonsin blåst upp själv. Megastolt! |
måndag 19 november 2012
Käftis
Idag var det dags igen. Jag har väl aldrig behövt oroa mig speciellt mycket för tandläkaren, men jag är inte direkt överförtjust heller. Den där lappen som kommer varje år är inget jag längtar efter. "Vi har reserverat en tid åt dig..." Ahhh! Vill inte! Men så idag var det då dags. På med blå sockar över skorna och sen in i väntrummet. Fick komma in tidigare och la mig på stolen, den blåa märkliga stolen. Två vitklädda personer befinner sig i rummet. En av dem har presenterat sig, men inte vid namn. Och det är inte ens hon som är min tandläkare (nya tandläkare!). Jag får en plastpåse-liknande grej runt halsen och sen halsmarodören. Det är dags att ta bilder och det är ungefär det enda som min tandläkare har sagt till mig sen jag klev in i rummet. Jag måste sen knaga på den där jäkla grunkan för att de ska kunna ta bilder. Fyra gånger måste jag bita ner försiktigt i den. "Fint, fint...", säger tandläkaren sen för sig själv. Jag anar då att jag kommer överleva besöket. Hon tittar sen igenom mina tänder med en läskig nålliknande pryl. När hon sticker ner den flera gånger i tandköttet börjar jag nästan snyfta som ett litet barn. "Jaha, rensa bort lite tandsten. Går det bra?" undrar min mystiska tandläkare. Ja OJA, självklart, svarar jag panikslagen. Vad ska jag annars svara? Hur var det nu det kändes? Jag åker sen runt i stolen och lååångt ner med huvudet. Det är nästan så att jag trillar ner i golvet med huvudet före. När jag då ligger där och funderar på hur jag ska kunna dölja att jag gråter kränger sig två vitklädda och vitmaskerade personer fram ovanför mig. De har båda instrument som jag hoppas ska rena mina tänder, men det känns som om de ska suga ut mitt hjärta. Att ta bort tandsten var inte så farligt, men jag fick inte ta ihop munnen på säkert 40 minuter (jag går inte alls till överdrift nu...). När de sen var klara fick jag höra att jag inte behöver visa mig där på 1,5 år då mina tänder är så fina. Borsta ordentligt, placka och skölj med flour. Tack och hej! Att sedan betala 520 kr känns som ett rent nöje. Riktigt billigt ju, för att vara käftis menar jag!
Ps. Varför är alla väggar vita hos käftis? Varför är dörrarna alltid gröna med träfärgade kanter? Varför luktar alltid tandläkare likadant? Varför bär de alltid foppatofflor? (Bara liite generaliserande nu, men man kan ju få undra...)
tisdag 6 november 2012
Kärlek
Just i detta nu känner jag mig överväldigad av känslor. När jag får vara i fred med pianomusik i öronen börjar jag alltid att tänka. Det spänner i mitt bröst. Nästan så att jag tappar andan. Men inte på ett jobbigt sätt. På ett bra sätt. Jag är just i detta ögonblick fylld av så mycket kärlek. Känslorna finns ju alltid där, men ibland blir de extra starka. Som nu.
Just i detta ögonblick tänker jag på alla våra fina barn på jobbet. De är verkligen våra barn. Barnen kommer och går. Vi får ha dem hos oss i några år. Men inte vilka år som helst. När de slutar på förskolan och börjar i skolan glömmer de sakta men säkert bort dagarna på den leriga gården och de fröknar (pedagoger!) som säger att de inte får klättra på staketen eller hälla sand på varandra. De glömmer sakta men säkert bort fröknarna (pedagogerna!) som lekt banankull och kurragömma med dem i skogen och på gården. Fröknarna (pedagogerna!) som hejade på dem uppför stora stenar eller när dragkedjor skulle dras upp och som alltid knöt halsband och armband eller skrev ut teckningar från datorn. Även om de kommer att glömma oss och även om det alltid kommer nya barn att ha hand om, krama och bråka med så sätter ändå varje enskilt barn ett litet fotsteg i mitt hjärta. Det är därför jag snart spricker av kärlek. Varje barn som passerar mig, som finns där på jobbet och ler när de ser mig, finns där inne hos mig. Ibland går de mig på nerverna, ibland får de mig att koka, men oftast och som allra mest får de mig att må bra. De får mig att skratta. När det känns som tyngst är det lycka att få se ett litet barn springa mot en med ett stort leende och öppna armar. När våra blickar sedan möts utbrister barnet i ett skratt som mest kan likna en Bond-skurk. Vem kan låta bli att le?
Och så min sambo. Ord är överflödiga!
Just i detta ögonblick tänker jag på alla våra fina barn på jobbet. De är verkligen våra barn. Barnen kommer och går. Vi får ha dem hos oss i några år. Men inte vilka år som helst. När de slutar på förskolan och börjar i skolan glömmer de sakta men säkert bort dagarna på den leriga gården och de fröknar (pedagoger!) som säger att de inte får klättra på staketen eller hälla sand på varandra. De glömmer sakta men säkert bort fröknarna (pedagogerna!) som lekt banankull och kurragömma med dem i skogen och på gården. Fröknarna (pedagogerna!) som hejade på dem uppför stora stenar eller när dragkedjor skulle dras upp och som alltid knöt halsband och armband eller skrev ut teckningar från datorn. Även om de kommer att glömma oss och även om det alltid kommer nya barn att ha hand om, krama och bråka med så sätter ändå varje enskilt barn ett litet fotsteg i mitt hjärta. Det är därför jag snart spricker av kärlek. Varje barn som passerar mig, som finns där på jobbet och ler när de ser mig, finns där inne hos mig. Ibland går de mig på nerverna, ibland får de mig att koka, men oftast och som allra mest får de mig att må bra. De får mig att skratta. När det känns som tyngst är det lycka att få se ett litet barn springa mot en med ett stort leende och öppna armar. När våra blickar sedan möts utbrister barnet i ett skratt som mest kan likna en Bond-skurk. Vem kan låta bli att le?
Och så min sambo. Ord är överflödiga!
lördag 3 november 2012
Första lördagen i november!
Höstlovsveckan närmar sig sitt slut. På jobbet har det märkts av då vi vissa dagar endast har haft halva barngruppen. Jennifer har varit sjuk nästan hela veckan, men det har löst sig fint ändå. En ny kollega har börjat hos oss som resurs och hon är verkligen toppen. Det känns jätte roligt. Nästa vecka drar alla utvecklingssamtal i gång på riktigt. Nu väntar ett par veckor med mycket att göra. Tre veckor med utvecklingssamtal, planeringsdagar och höstmaskerad (jag vet inte vad jag ska klä ut mig till!). När vi ramlar in i december borde det lugna ner sig lite. Men jag ska inte stressa. Det vinner jag inget på!
Jag och sambon njuter just nu av helgen. Vi var iväg en sväng i förmiddags till Häggvik och Täby där jag köpte ett fleeceställ, två fleecetröjor (ursköna!) och ett regnställ. Sambon köpte också lite kläder. Under eftermiddagen har vi tagit det lugnt. Sambon vid datorn och jag med en bok i min myshörna. Snart blir det god lördagsmiddag och jag ska passa på att träna lite. Ikväll blir det mys framför teven. Igår såg vi den fjärde Johan Falk filmen. Ruskigt bra! Vi satt som på nålar under hela filmen och andades ut först när den var över. Filmerna har blivit bättre och bättre denna gång. Första - bra, andra - mycket bättre och spännande, tredje - ruggigt bra och spännande, fjärde - riktigt ruggigt bra och spännande. Jag ser fram emot nästa med höga förväntningar! Imorgon blir det ett besök till IKEA. Vi är egentligen ganska trötta på det båda två, men nu var det ett tag sen och vi måste köpa lite saker till gästrummet som kommer i ordning under veckan. Vi behöver lite krafs från IKEA och på tisdag kan vi hämta ut en gästsäng som vi beställt. Sen är alla rum klara och inredda. Skönt!
Jag och sambon njuter just nu av helgen. Vi var iväg en sväng i förmiddags till Häggvik och Täby där jag köpte ett fleeceställ, två fleecetröjor (ursköna!) och ett regnställ. Sambon köpte också lite kläder. Under eftermiddagen har vi tagit det lugnt. Sambon vid datorn och jag med en bok i min myshörna. Snart blir det god lördagsmiddag och jag ska passa på att träna lite. Ikväll blir det mys framför teven. Igår såg vi den fjärde Johan Falk filmen. Ruskigt bra! Vi satt som på nålar under hela filmen och andades ut först när den var över. Filmerna har blivit bättre och bättre denna gång. Första - bra, andra - mycket bättre och spännande, tredje - ruggigt bra och spännande, fjärde - riktigt ruggigt bra och spännande. Jag ser fram emot nästa med höga förväntningar! Imorgon blir det ett besök till IKEA. Vi är egentligen ganska trötta på det båda två, men nu var det ett tag sen och vi måste köpa lite saker till gästrummet som kommer i ordning under veckan. Vi behöver lite krafs från IKEA och på tisdag kan vi hämta ut en gästsäng som vi beställt. Sen är alla rum klara och inredda. Skönt!
söndag 28 oktober 2012
Första snön
Då har den första snön fallit för denna termin. Det föll några flingor under torsdags kvällen, men det var då inte mycket. När jag kom till jobbet på fredagen var det betydligt mer även om det inte var mycket där heller. Vi frös, barnen frös och vi fick vara inne större delen av dagen. Snön försvann under dagen så solen kom fram, men vi ser den nog snart igen. Kanske då i större mängd...
Minnen i fyra flyttkartonger
Tidigare i eftermiddags kom mina föräldrar över och lämnade fyra flyttkartonger som är mina. De har stått i deras förråd, men nu när jag har egen (och stor!) lya kommer de återigen till mig. Det kändes spännande att kika ner, känna igen saker, men ändå inte ha en aning om vad som fanns däri. Jag blev ganska berörd av att se allt som fanns i lådorna. Det var så mycket minnen! Där fanns å mycket saker som jag aldrig trott att jag någonsin skulle få se igen. Det är inte saker jag har tänkt på eller saknat, men när de nu kom fram insåg jag hur mycket vissa materiella ting kan betyda. Det fanns även mycket skräp och jag har fyllt fem pappkassar som ska till skroten. Det som sparades var en ordentlig hög med fotoalbum som min moster fixat ihop, massor av lösa bilder, brev från min bästis i årskurs 4-6, saker jag och andra har skrivit under alla barndomsår, leksaker, gosedjur, kläder och massa annat. Mycket av det kan verka krafs, men många små papperslappar var otroligt häftiga att få se igen. Det tog ungefär tre timmar att packa upp, gå igenom och sortera alla saker. Nu är det fixat och kartongerna står i garaget. Lite ska tillbaka till föräldrarna, en del ska slängas, men det mesta finns nu i vårt hem och boar in sig. Jag måste nästan gå igenom det en gång till någon dag då jag har mer ork. Fantastiskt!
Tidigare under söndagen satt vi en lång stund i soffan och bara tog det lugnt, tittade på TV, sov och spelade Wordfued. En perfekt söndag med andra ord!
![]() |
| Det var saker överallt i vardagsrummet. Sambon smet upp under dessa sorterande timmar... |
Tidigare under söndagen satt vi en lång stund i soffan och bara tog det lugnt, tittade på TV, sov och spelade Wordfued. En perfekt söndag med andra ord!
Kloka ord och planering
Hänt i veckan:
Sammanfattning från förra veckan blev två timmar planeringstid. Känner mig väldigt nöjd! Detta brukar vara något jag slarvar med, men jag ser resultat av att sitta och göra det ordentligt. Knyttepasset om spindeln gick rätt bra. Barnen lyssnade och verkade intresserade. Det var ganska mycket info som gavs så allt minns de ju inte, men de var duktiga. Jag har fått till två promenader, en springtur och en tur på crosstrainern. Idag får vi se om det blir en promenad eller en crosstrainer-tur. För tillfället har jag väldigt ont i huvudet, men det kanske ger sig under dagen. Igår köpte vi en massa julbelysning. Sambon var ju inte så stressad med det, men jag tror alltid att allt ska ta slut. Nu känner jag mig lugn. Nu har vi julgardiner som vi kan sätta upp i alla fönster och julbelysning att sätta/hänga upp. Jag kommer eventuellt bli tvungen att köpa några fler tomtar nu när vi har fler rum, men det gör jag i smyg ;-)
Veckan som kommer:
Jag ska få in någon form av motion varje dag (utom fredag - det är min vilodag!). Promenader, springturer, crosstrainer och kanske något yoga-pass. Det blev ingen yoga förra veckan, vet inte varför egentligen. Jag måste även börja med min axel- rygg- och nack övning som jag fått av naprapaten. Jag har ont i hela kroppen till och från och måste se till att den blir mjukare och smidigare. På jobbet är det höstlov och det kommer bli lite barnbortfall. Jag kommer inte behöva använda planeringstiden till att planera pass då vi inte kommer att ha någon vanlig verksamhet. Jag kommer istället att använda den till att göra barnens dokumentation. Vi ligger alla efter med den då vi inte har haft material till det. Men imorgon kommer det vi behöver och då ska jag och en kollega sätta i gång. Jag önskar att få klart all dokumentation för hösten innan jag går på jullov för att sedan kunna börja om i lugn och ro när våren kommer igen. Jag måste även läsa igenom och dubbelkolla alla utvecklingsplaner som jag har skrivit. Veckan efter höstlovet sätter nämligen allas utvecklingssamtal i gång. Jag har ett avklarat, men sex kvar. Det är en tid då sovmornar och tidiga eftermiddagar blir ett minne blott...
Sammanfattning från förra veckan blev två timmar planeringstid. Känner mig väldigt nöjd! Detta brukar vara något jag slarvar med, men jag ser resultat av att sitta och göra det ordentligt. Knyttepasset om spindeln gick rätt bra. Barnen lyssnade och verkade intresserade. Det var ganska mycket info som gavs så allt minns de ju inte, men de var duktiga. Jag har fått till två promenader, en springtur och en tur på crosstrainern. Idag får vi se om det blir en promenad eller en crosstrainer-tur. För tillfället har jag väldigt ont i huvudet, men det kanske ger sig under dagen. Igår köpte vi en massa julbelysning. Sambon var ju inte så stressad med det, men jag tror alltid att allt ska ta slut. Nu känner jag mig lugn. Nu har vi julgardiner som vi kan sätta upp i alla fönster och julbelysning att sätta/hänga upp. Jag kommer eventuellt bli tvungen att köpa några fler tomtar nu när vi har fler rum, men det gör jag i smyg ;-)
Veckan som kommer:
Jag ska få in någon form av motion varje dag (utom fredag - det är min vilodag!). Promenader, springturer, crosstrainer och kanske något yoga-pass. Det blev ingen yoga förra veckan, vet inte varför egentligen. Jag måste även börja med min axel- rygg- och nack övning som jag fått av naprapaten. Jag har ont i hela kroppen till och från och måste se till att den blir mjukare och smidigare. På jobbet är det höstlov och det kommer bli lite barnbortfall. Jag kommer inte behöva använda planeringstiden till att planera pass då vi inte kommer att ha någon vanlig verksamhet. Jag kommer istället att använda den till att göra barnens dokumentation. Vi ligger alla efter med den då vi inte har haft material till det. Men imorgon kommer det vi behöver och då ska jag och en kollega sätta i gång. Jag önskar att få klart all dokumentation för hösten innan jag går på jullov för att sedan kunna börja om i lugn och ro när våren kommer igen. Jag måste även läsa igenom och dubbelkolla alla utvecklingsplaner som jag har skrivit. Veckan efter höstlovet sätter nämligen allas utvecklingssamtal i gång. Jag har ett avklarat, men sex kvar. Det är en tid då sovmornar och tidiga eftermiddagar blir ett minne blott...
torsdag 25 oktober 2012
Naprapaten
Jag har under en väldigt lång tid (minst ett år) lidit av regelbunden huvudvärk. Minst en gång om dagen får jag huvudvärk och den håller i sig olika länge. Ibland får jag anfall som jag har kallat migrän-anfall. Jag är inte utredd för migrän, men om jag ser till symptomen så matchar det. Under de senaste två veckorna vaknar jag även med huvudvärk. Jag fick råd att uppsöka läkare. Fick en tid om 2-3 veckor och då vill jag ha en utredning om migrän samt dubbelkolla så att det inte är något fel på mig. Dock är jag otroligt stel i rygg och nacke så i morse besökte jag min naprapat för att få hjälp. Hon började med att räta ut mitt bäcken som tydligen var lite snett och vint. Hon tog sedan bort två knutar i ryggen. När hon tryckte bort dem var det som att öppna ett burklock. Plopp sa det om kotorna! Hon gick sen vidare till halsen där jag hade en knut på vardera sida. Istället för att trycka ut dem drog hon och jag fick trycka och sträcka på mig. Det var obehagligt och gjorde ont, men på ett bra sätt. Pleasure and pain! Som avslutning fick jag akupunktur i båda axlarna. Otroligt skönt. Innan jag gick fick jag en kräm på axlarna som värmde gott under bilresan till jobbet. Jag var lite yr strax efter behandlingen, men det släppte snabbt. Dock har jag känt mig rätt mörbultad under dagen, men det var tydligen normalt. Jag ska tillbaka igen nästa vecka för en ny omgång och sen ska vi se om huvudvärken ger med sig något. Jag håller tummarna för det i alla fall!
Och hur går det då för mig med veckans planering...
Jo, jag har haft tre vanliga arbetsdagar med utvecklingssamtal och Knyttepass om spindlar. Dagarna har växlat mellan bra, härliga, tuffa och utmattande. Jag har tagit in saker från garaget som jag skulle, men jag har inte packat in dem i garderoben ordentligt. Jag har dammsugit alla rum på övervåningen, men inte på undervåningen. Jag har inte yogat något och inte gått några promenader sen i måndags. Däremot tränade jag crosstrainer i tisdags och sprang med sambon igår. Idag orkar jag inte motionera tyvärr. Ska ta ett varmt bad istället...
Och hur går det då för mig med veckans planering...
Jo, jag har haft tre vanliga arbetsdagar med utvecklingssamtal och Knyttepass om spindlar. Dagarna har växlat mellan bra, härliga, tuffa och utmattande. Jag har tagit in saker från garaget som jag skulle, men jag har inte packat in dem i garderoben ordentligt. Jag har dammsugit alla rum på övervåningen, men inte på undervåningen. Jag har inte yogat något och inte gått några promenader sen i måndags. Däremot tränade jag crosstrainer i tisdags och sprang med sambon igår. Idag orkar jag inte motionera tyvärr. Ska ta ett varmt bad istället...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








